jag vill skrika i ditt ansikte hur dum du är, men du skulle ändå inte förstå

 
 

jag borde nog glömma dig

 
Risig bild från en fin kväll för snart en månad sen, många tankar har hunnit gå förbi i mitt huvud sedan dess och det gör det fortfarande. Men jag har börjat få lite ordning och reda i skallen, en flytt blir det om lite mindre än två veckor, till en stad jag så länge var trött på men som just nu känns helt okej. 
 
Jag har uppdaterat telefonen till iOS7, beställt hem lite nya grejer och ska snart sticka ner på AFmöte. Nya tider har börjat och jag har precis lyft första foten för att ta steget ut i dem. 
 

men vad gör man när den man vill glädja, tvingas vädja att man ska gå iväg?

Regnet öser ner och jag är förkyld. 
Sunkigare. 

så dumt trött

 

hej

Jag har länge tänkt skriva ett hej här, men varje gång jag lagt händerna på tangenterna har det stannat. Vad ska jag skriva? Vad vill jag säga? 
 
Jag jagar lycka, det kan jag säga. 
Jag jagar lycka, utan att veta hur jag ska hitta, eller var jag ska finna den. 
Jag vet bara vilken känsla jag vill uppnå.
En känsla av eufori, frihet och bubblor.
 
 

vi tror att vi vet allt om varandra, men egentligen vet vi ingenting

 

grattis på födeledagen jag

 
En bild tagen exakt två år sen, en bild som ger mig ångest och en bild som gör mig glad. Det här var från min födelsedag i italien, firad med nästan hela min fina familj. Jag låg mest och sov och hade ont i huvudet för att jag var hungrig och var därför en riktig häxa. Det kommer jag ihåg att jag tänkte om mig själv till och med. 
 
Som tur är går tiden framåt och så även mental utveckling. Med detta vill jag påminna er alla om att det aldrig, aldrig, aldrig är utsidan som borde spela roll om man är omtyckt eller inte. Riktiga vänner och kärlekar kommer att falla för insidan, sedan är det upp till er att se till att ni är fina där. 
 
 
 
 
 
 

när min systers ord räcker till alldeles tillräckligt för att förklara min tankar

Händer som plåster.
Händer överallt.
Jag vill inte äga något eller någon. Förutom kanske tanken på att den fanns en natt då bara nu:et existerade. 
 

Att veta att jag får vakna med dig igen

Jag vet inte varför jag inte skriver här längre, jag skriver inte dagbok heller. Förut skrev jag aldrig dagbok när jag mådde dåligt, men nu mår jag så himla bra.

Livet rullar bevisligen på fort eftersom jag tycker augusti bara började och sen var den slut för imorgon är det tredje september och då fyller jag år. Jag har vandrat runt i soliga, gråa och regniga städer de senaste dagarna. Jag har druckit diverse drinkar och ätit både McDonalds och sötad yoghurt. Jag har hittat stora tröjor att vira in mig i när det blir kallt och fått ett hjärta som är redo för att springa.

Jag tycker oftast bara om hösten för att det betyder att det är min födelsedag då, men om jag får ha ett leende i själen trots allt regn och rusk så kanske jag kommer tycka om hösten i år. Det blir iallafall inget skolfoto som en hel kommun ska se, och det är alltid en bra början.